Lite mindre likt en knarkarkvart

När man har ett litet barn är varje gnutta sömn man får värdefull. Ett juste sovrum är guld värt. Sedan vi flyttade till nya lägenheten har sovrummet inte varit mörkt nog. Persiennerna räcker inte. Jag har försökt hänga lakan och filtar för att sila ytterligare ljus. Knarkarkvart. Och ganska värdelöst.

Idag var dagen för att lösa problemet. Hittade mörkläggningsgardiner på Hemtex för 399 kr. Ok, tänkte jag. Lite dyrt men det får det vara värt. Då frågade expediten:

– Jag antar att du vill ha två?

Två förpackningar? Varför skulle jag vilja ha fyra längder? Men så var det inte. I varje förpackning låg EN längd. Varför gör man så? Det är som att man när man ska köpa en barnvagn får frågan om man ska ha hjul till den. Eller? Är det mossigt att vilja ha två längder av samma sort när man köper gardiner? Jag köper inte fönstertyg tillräckligt ofta för att veta svaret på den frågan.

Men nu hänger de i alla fall där i sovrumsfönstret. Jävlarimig så mörkt det ska bli!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s