Småland är välkommet till 2000-talet

Inom EU finns ett nätverk som kallar sig för Regional Matkultur. Med i nätverket är restauranger, gårdar och producenter som odlar och tillverkar lokalt samtidigt som de förmedlar en positiv bild av den region där de verkar. Då det landskap där jag föddes är en av nätverkets regioner är det självklart att jag blev nyfiken på vad som anses riktigt småländskt. Det verkar tyvärr som att det är att leva i det förgångna och hellre ta två steg bakåt än ett framåt. Pust och stön.

I ett litet häfte som min kompis riksdagsledamoten gav mig presenteras de 66 platser som ingår i den småländska grenen av nätverket. Förvånansvärt många försöker dra stora växlar på sin koppling till historien. ”Vi har tagit var på den gamla stilen”, gården ”är känd sedan 1383”, restaurangen ligger ”i ett båthus från 1700-talet”, ”redan på 1300-talet fanns här en boplats för riddare” och att man ”erbjuder en trerättersmiddag som får många att minnas gamla tider” är bara ett axplock av alla de hänvisningar till historien som här finns att hämta. Och de är menade på ett positivt sätt, det är inte så att de vill hinta om att stället är ett ruckel eller maten är dålig. ”Historia” är synonymt med ”fint och bra så in i vassen”.

Enbart sju av de 66 restauranger, producenter eller gårdar som presenteras vill i sin marknadsföring lyfta fram att de på något sätt är framåtblickande. Den absolut vanligaste formuleringen är att man i ena meningen hänvisar till sina rötter, och i nästa använder de vaga formuleringarna ”nyskapande” eller ”modern”. Man har ”nyskapande småländska rätter”, ett nyskapande kök eller en ”modern inredning”. Vad betyder egentligen de orden? Nyskapande och modern i vems ögon? Om man jämför med hur det var i Småland på 1300-talet eller att man eftersträvar att i en internationell jämförelse verka i framkant inom sitt gebit?

De enda ställen som flörtar med den framåtblickande publiken utan att hänvisa till då-tid är Ramkvilla Wärdshus och Stiftsgården Tallnäs i Skillingaryd. Men de beskriver trots det inte sina verksamheter på andra sätt än just att de anser sig vara ”moderna” eller ”nyskapande”.

Hur länge kan en region leva i det förgångna? Jag förstår att rötter är viktiga och att ett gammalt årtal säkert lockar ett par fler turister än vad ett nyare gör. Men lyft hakan. Titta framåt. Livet är här och nu och framtiden ligger framför oss. Någonstans önskar jag att Johan Stael von Holstein kunde köra en Eriksgata genom landskapet och ruska liv i den slumrande befolkningen och det bristande framåtandan.

Det är dags för Småland att ta steget in på 2000-talet, eller varför inte 2100-talet när man ändå är på gång?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s